Tre år senare

Ibland tar saker så lång tid att lägga bakom sig. Dom har liksom grävt sig in nånstans långt där inne i djupet av en själv, och hur mycket man än önskar kan man inte tvinga ut dom därifrån. Ni vet att man säger att tiden läker alla sår. Det är så svårt att tro på, men förr eller senare vågar man skriva under på att det faktiskt stämmer. Och det är inget konstigt att det tar lång tid att komma dit. Det visar bara på att man varit så emotionellt engagerad, lagt ner hela sin själ i relationen till någon annan. Och det är någonting fint, trots att det kan göra så himla ont. Men ni ska veta att när dagen är kommen då man kan se människan igen utan att det händer det minsta lilla där inne, då vet man att man klarat det och en skönare känsla får man leta efter.