Varning för långt inlägg

Igår hände nåt av de hemskaste jag vart med om och jag fortfarande bli arg, irriterad och ledsen när jag tänker på det.

Iaf så hade vi två kompisar här igår kväll och de kom tills oss separat vilket betyder att dörren öppnades två gånger. Och en av de två gångerna så slant Napoleon ut till trapphuset utan att den som kom in märkte det. Han håller alltid på å försöker smita ut och när han gör det och när han väl lyckas springer han alltid ner till våningen under oss(5:e våningen) och bara slänger sig ner och väntar på att vi ska komma springandes efter honom och ta med honom upp igen.


Men igår så kom han ut obemärkt och vi satt inne i lägenheten utan att veta att han slapp ut. De tog ett bra tag innan vi ens märkte att han var borta för han brukar försöka hålla sig borta när de är annat folk här.
men till slut så kom vi på det ifall och letade överallt i lägenheten och kom rätt så snabbt på att han var borta. Jag gick ut och letade i hela trapphuset i alla vrår men han syntes inte till och när jag sen tog hissen upp såg jag en tuss av hans hår och då utbrast paniken. Vi började knacka dörrar hos grannarna för att kolla om dom sett honom och många sa att han hade tryckt i hörnet på femte våningen en halvtimme före vi ringde på och sen så ringde vi på en dörr med en kvinna som hade två hundar.
Hon sa att hon hade sett honom sitta i hörnet precis utanför hennes dörr och att hon hade självklart!? släppt ut honom eftersom de finns folk som har hundar i vårt trapphus och de var ju solklart en utekatt enligt henne.

Vi sprang ut och letade runt hela huset längst väggarna, under alla bilarna, i garaget och ingen Nappe syntes till. Efter 45 minuters letande var jag helt säker på att vi aldrig skulle hitta han. Och då såg Krille en tass som stack fram från ovanför däcket av en bil precis framför porten. Napoleon hade alltså krupit upp ovanför däcket i det lilla mellanrummet mellan däck och bil och låg å tryckte, skakade. Krille sa att man såg lättnaden på honom när han hittade honom och slappnade av och lät honom ta ut honom.

Jag tror alla inblandade lärde sig en läxa igår och är lite mer försiktiga hädanefter.
Det som stör mig allra mest är den j***a kvinnan som när hon ser en TJOCK katt på 5:e våningen i ett trapphus med låst port tänker att den katten ska ut för de måste ju vara en utekatt!!!
Hur f** kunde den tanken ens slå hennes huvud?!?!

Han återfanns och de är de viktigaste men om jag träffar henne igen kommer jag nog ge henne en liten tankeställare. Tänk efter först hädanefter!!